Laddar...

Ibland kan det vara sjukt svårt att komma upp på morgonen. Ofta för att jag inte gick och la mig i tid. Sitter jag typ och spelar tv-spel går det inte att sluta. Jag blir uppslukad. Det enda som funkat är att vara stenhård mot mig själv. Visa mig själv att jag kan ta tag i det.

Ett av mina bästa tips är att få en bra start på dagen. Det kanske låter enkelt men är det inte. Men när det väl funkar så smittar det av sig på resten av dagen. 

Jag behöver ha koll på vad som är på gång och ha en plan i huvet för hur jag ska göra. Då funkar det rätt bra. Sen måste ju folk runtomkring mig också få veta att det är så jag behöver ha det. Man tror att folk ska tycka man är skum eller konstig om man berättar om ADHD. Men det gör dom inte. Alla jag har pratat med har blir glada att veta varför man är som man är ibland.

Jag lovar, jag försöker lyssna på läraren men ibland kan jag inte. Det går inte in. Då behöver jag hjälp, inte skäll. Se till att de vet att du har ADHD. Då kommer ni kunna lösa problem mycket snabbare. För man måste låta andra ställa krav. Det är skönt för dom också, att kunna hjälpa till.

När jag ska läsa saker kan det kännas som när man ska somna. Det blir bara grus. Även om jag försöker mer än de flesta i skolan. Klart det känns orättvist att komma efter trots att jag kämpar. Det känns bättre om lärarna tror på mig, men det är rätt vanligt att de tror att jag maskar.

Kommer man in på ett café och ska träffa kompisar så är det fokus som gäller. Annars, hör jag ALLT från ALLA. Det kan vara skönt att hitta ett lite lugnare ställe.

Om en kompis messar när jag håller på med annat kan jag inte svara. Det blir kaos i så fall. Då är det lättare om de vet att jag inte dissar dom utan bara har svårt att fokusera. Det bästa är att berätta att jag försöker.

När jag kommer hem från skolan rinner det över ibland. Dom därhemma får ta allt jag bitit ihop om under dagen, men det handlar ju inte om dom egentligen. 

Ibland kan man ha hur mycket energi som helst. Jag har säkert 100 grejer jag vill göra men jag får inte riktigt ihop trådarna. Om jag får lite stöd och puffar så brukar det funka bättre. 

Sent på kvällarna kan jag typ inte varva ner, eller inte sluta med det jag håller på med. ADHD tar inte paus. Om det blir för mycket så brukar jag försöka varva ner tidigare nästa dag så att man tar tillbaka kontrollen igen.

För mig var det superviktigt att visa mig själv att jag kan sätta gränser och följa dom. Till exempel det där med att inte stanna uppe så sent. Man kan börja med småsaker och sen fortsätta. Att få upp självförtroendet var en kick, en start på en förändring.